Vad är det min man inte får se?

Det här inlägget kommer handla om bakning, men jag behöver berätta en historia först för att kunna göra min poäng. Min första riktiga pojkvän hade en underbar mamma, men som var ganska olik min egen. I hennes kylskåp och skafferier fanns det aldrig mat – man handlade när man skulle äta. På sin höjd kunde man hitta en tepåse till frukosten. Om man hade tur. Hon var vacker och flärdfull och levde i en värld fylld med konstnärligt vackra ting och tankar.

Jag och min pojkväns mamma lärde aldrig känna varandra väl. Jag visste aldrig riktigt vad hon gjorde. Hon stod i varje all inte i köket och väntade på att få serva familjen. Däremot hade hon en stark uppfattning om mig. En väldigt positiv sådan.

För att ge er en klarare bild, måste jag berätta om min födelsedag. När jag fyllde år hade hon dukat upp vackert i matsalen till oss och på min plats låg ett paket från henne. Överraskad öppnade jag paketet och plockade upp ett raffset! Ett puderrosa raffset med spetsar och brodyr. Strumpeband, bh, stringtrosor och ett genomskinligt linne. Kan ni se bilden framför er? Min pojkvän rodnade och jag gapade stort.

Denna kvinna, med ett hjärta av guld, tyckte jag var en perfekt partner för hennes älskade son. I hennes ögon var jag fantastisk. Och jag skulle tro att det enda hon baserade det på var att jag bakade bröd. Bakar man uppfattas man som en rejäl tjej. En redig tös, som man skulle sagt i Skåne. Så finns det någon där ute som behöver fila på sitt rykte – börja baka bröd.