Nöjda kunder, surdegskurs och tacksamhet

Mitt arbete är ensamt – jag tar emot ordrar, skickar beställningar, skriver blogginlägg, bakar, skriver recept, fotograferar. Emellanåt har jag föreläsningar, kurser och andra event. MEN, de flesta dagar jobbar jag  ensam. Jag älskar det jag gör och är så tacksam för att jag har möjlighet att driva just det här företaget, men jag har ju ingen chef som säger till mig att jag är duktig eller som peppar mig. Därför blir jag så oerhört glad när jag får respons från mina kunder eller bloggläsare. Om du bara visste hur glad jag blir! Dessa mail är helt ovärderliga. Just då de kommer, ja, varenda gång, går det upp för mig att mitt arbete har betydelse för någon och faktiskt gör gott. Det värmer så in i norden. (Ni som känner mig vet att jag har mycket energi, så om du kan se bilden framför dig när jag bakar, packar paket eller för den delen dammsuger. Det går undan. Om du då ser samma bild framför dig när jag precis mottagit ett vänligt mail från en kund – vrid upp hastigheten med det dubbla – så ser du effekten av ett sådant mail ;-))

Detta mailet kom häromveckan efter avslutad surdegkurs:

Tack själv! Helgen gav precis den inspiration som jag behövde. Med nyvunnen kaxighet, stövlade jag hem till köket och friskade genast upp surdegsgrunden och satte deg till en sats bröd och en sats frallor. Blev exakt hur bra som helst. Älskar att det går att improvisera och “blanda ihop” lite på känsla – helt ny grej för mig och MYCKET befriande att kunna gå utanför alla “civilingenjörs-uppställningar” med hundra rader, minuter & gram hit och dit.

Dessutom har jag de senaste dagarna fastnat omåttligt länge framför mjöl-hyllorna i affärerna.. ;)

Tack än en gång!

/X

Jag vill tacka alla som tackar och uppmuntrar – ni gör att mitt jobb känns oerhört lustfyllt. Just surdegskurserna lägger jag ner väldigt mycket jobb och engagemang kring, så TACK! I vår har jag flera surdegskurser, och jag tycker det är en helt fantastisk julklapp att ge bort. Kan det bli bättre? Kolla in kurserna här.

Leave a Reply