Mjöl som vi inte trodde fanns – Jonas Colting m.fl. – läs det här
Det är flera som insett att den vackert förpackade maten ofta är näringsfattig, fylld av socker och snabba kolhydrater. Detta i kombination med att vi rör oss allt mindre ger upphov till ett gäng sjukdomar. Jonas Colting skriver och berättar om den dåliga maten och svenskarnas försoffade tillvaro. Han har bland annat myntat begreppet ”fredagsfys istället för fredagsmys” vilket är helt genialiskt. Med det vill han säga att vi inte ska belöna oss själva och familjen med godsaker utan istället belöna med rörelse. Han gör många andra sköna poänger, och han förespråkar att vi ska utesluta all säd ur vår ur mathållningen. Även det sista förstår jag, men jag tror det finns en bättre lösning.
Snabba kolhydrater
Jonas Colting skriver om de snabba kolhydraterna som finns i mjöl som inte är bra för vår hälsa. Och detta håller jag fullkomligt med om. Brödet som finns i butik, och mycket av det mjöl som säljs bör vi verkligen undvika. Brödet är i regel en sockerbomb fylld med tillsatser, och det vita mjölet är det samma som att äta socker. Men det finns riktigt bra alternativ.
Förädlad säd
Säd är något som vi människor har levt på i flera tusen år. Det har varit grunden till den näring vi fått i oss. Men de vetesorter som fanns då och som vi människor livnärde oss på, är inte i närheten av de som säljs idag. Vetet som konventionella lantbrukare odlar idag är en förädlad sort som är framtagen för att ge så stora skördar som möjligt och lättbakade och luftiga bröd. Detta innebär även att vetet utvecklar mer dåligt gluten* än det ursprungliga vetet. Gluten som många av oss inte mår bra av.
Processat, näringsfattigt mjöl
Det moderna vetet har grunda rötter och drar därmed upp mindre näring ur jorden än de äldre sorterna med djupa rötter och höga skaft. Dessutom processas sedan vetet i stora industrikvarnar där allt nyttigt (bl.a. fiber) filtreras bort. Och hettan som uppstår av friktionen i de stora valsarna gör att ytterligare mineraler och vitaminer dör. Kvar finns det vita pulvret, barskrapat på näringsämnen och aromer.
Kultursorter
Den glädjande nyheten är att fler och fler lantbrukare börjat intressera sig för de s.k. kultursorterna, gammelsorterna. De ger givetvis inte alls lika stor avkastning, men näringshalten i de enskilda sädeskornen är betydligt mycket högre. Och till skillnad från det moderna vetet mår de flesta av oss bra av de här vetesorterna. Många som inte klarar att äta bröd bakat på konventionellt odlat modernt vete, kan äta bröd bakat på dessa äldre sorter.
Fullkorn och fiber – vägen till hälsa
Därför säger jag till Jonas Colting och många andra som undviker säd – prova att istället välja äldre sorter. Äldre vetesorter nermalda i en stenkvarn där hela kornet mals ner. När hela kornet används, pratar vi om riktigt fullkornsmjöl. Fullkornsmjöl där all fiber finns kvar. Och det är dessa fibrer som är helt avgörande för att blodsockret inte ska åka berg och dalbana och göra oss tjocka och dästa. Det finns alltså en väldigt god och näringsrik lösning!
Dinkel – helkorn
Bilden högst upp är säd av Enkorn
*I en artikel publicerad juli 2016, skriver Staffan Nilsson:
En hel del missförstånd florerar kring gluten och hälsa. Det finns många olika typer av gluten och olika mängd av gluten i olika sorter av spannmål. Det är främst senare tiders förädling av vetesorter som förändrat vårt glutenintag, både mängden och typen av gluten. Vill man som konsument minimera gluten kan man bland annat välja olika sorter av kulturveten och baka med surdeg, och även använda andra spannmål som råg, korn och havre. Det menar allmänläkaren Kerstin Fredlund som också forskar och produktutvecklar på området.
* Kerstin Fredlund är distriktsläkare och doktor i Livsmedelsvetenskap. I en artikel publicerad september 2016 ”Gluten – vår tids hälsobov?” förklarar hon bland annat skillnaden på olika gluten.