Go’Kväll – vilken upplevelse!

Jag var förberedd upp till tänderna. Bokstavligen (utöver allt väsentligt var brynen noppade, naglarna filade och hårtopparna toppade). Och det skulle visa sig att det var en attans tur att jag var förberedd.

Det var första gången jag var med i TV och således även första gången jag var med i Go’Kväll. Klockan 4.25 ringde klockan på fredagen. Och helt ärligt, jag hade inte sovit mycket den natten. Studion var nog inte riktigt vad jag föreställt mig. Eller snarare, jag hade nog inte tänkt så mycket på hur den skulle se ut. Ungefär som i rutan hade jag väl sett framför mig, det vill säga, ett trevlig vardagsrum. MEN det var en studio, vilket innebär sladdar, kameror och utrustning och inte ett mysigt vardagsrum. Inte direkt förvånande, men ändå var jag just det – förvånad.

Go’Kväll är ett sådant där varmt program – småmysigt med glada och snälla människor som vill varandra väl. Det speglade alla som arbetade med programmet. Det var en riktigt god och snäll stämning bland medarbetarna. Inte konstigt att det blir så fina program då! Jag hade även turen att hamna med det gänget jag gjorde: Pia Herrera är lättpratad och fångar snabbt upp alla bollar, Clara Lidström är proffsig ut i fingerspetsarna, uppmuntrande och väldigt snäll och Edda Magnason är en underbart begåvad och kreativ själ som dessutom är oerhört rolig.

MEN alltså det är inte lätt att vara med i TV. Vilket hantverk det är. Allt är klart enkelt när man gjort det flera gånger, men som nybörjare var det en ny värld. Allt är minutenanpassat och det sänds LIVE. Det spelas in några timmar före tv-tablån av logistiska skäl, men är inte klippt.

Nu ska ni få höra om det som inte får hända. 1, 2, 3, nu kör vi! Kamerorna började rulla och vi var igång. Jag började prata om mitt favoritämne mjöl och surdegsbröd (jag hade självklart kunna prata så mycket längre om det ;-)) och därefter löpte det på väl ett tag. Sen blev det bråttom. I min öronsnäcka lät det ungefär så här ”nu måste du bli klar med hallongrottorna”, ”nu måste du få in den där kladdkakan i ugnen”, ”du måste sätta fart med sockerkakan”. Samtidigt höll jag igång en konversation och bakade – det är sjutton inte lätt. Hur som helst. Jag jobbade på och hällde ner kladdkakesmeten i formen. Jag hann även tänka ”jag hinner inte skrapa ur bunken. Jag som ogillar när man i TV slänger mat, men nu finns inget val”. Iväg med formen till ugnen, snabbt, snabbt. Krasch, bom, bang hela kladdkakan for i golvet. Och där låg den. Jag vände mig till gästerna och sa ”ja, den här vill ni ju inte äta nu”. Jag gick tillbaka till bordet och sa ”jaha, då fokuserar vi på sockerkakan istället” och fortsatte med den. Detta fick ni aldrig se. För Go’Kväll gjorde ett LIVE-undantag som tydligen inte hänt så länge någon kan minnas. De bröt sändningen och klippte bort det. Här kommer min ”förberedelse upp till tänderna in” – jag hade bakat en färdig kladdkaka som jag hade med hemifrån. Hämtade andan och langade upp den ”nygräddade” kladdkakan och körde på.

Det är nästan synd att ni inte fick se det, för det måste ju sett väldigt roligt ut! Om jag fattade det rätt var det inte bara kladdkakan som fick dem att bryta, utan det var även något annat som blivit vajsing med kameran som gjorde att det klipptes bort – det var svårt att fatta turerna när man stod mitt i tv-karusellen. Ni kan ju tänka er att jag var helt slut efter denna första tv-upplevelse. Jag kommer aldrig glömma det och de kommer garanterat aldrig glömma mig! ;-)

Bordet dukat med tre surdegsbröd bakade på fullkornsvetemjöl. Det till vänster 100% fullkornsmjöl av dinkel. Och de till höger 50% fullkornsvetemjöl av ölandsvete. Dessutom bakade jag på 100% fullkornsvetemjöl – hallongrottor, sockerkaka och kladdkaka. Recepten hittar ni här. Bilder hann jag själv aldrig knäppa men finns på SVT.Programledaren Pia Herrera, jag och Clara Lidström – underbaraclara

Hela programmet kan ni ser här.

Dessutom vill jag passa på att rekommendera ett program från Vetenskapens värld som handlar just om hur viktigt fiber och fullkorn är för vår tarmhälsa. Du hittar det här.