Detta vill du veta om råg

Mjöl & Säd Inga kommentarer

Alla vet nog att råg är bra, men kanske inte på vilket sätt. I denna artikeln får du veta en del om råg, men långt ifrån allt.

Vissa blandar ihop råg med begreppet fullkornsmjöl. Råg är i regel ett fullkornsmjöl då det sällan siktas, men begreppet fullkornsmjöl har inget med sädessorten att göra. Sen har kan man köpa mjölet rågsikt, vilket snurrar till det. Rågsiktsmjölet består inte endast av siktat rågmjöl utan en del siktad råg och en del siktat vete – totalt ologiskt, men så är det.

Kul att veta om råg

Vid mitten av 1800-talet utgjorde råg en tredjedel av all odlad spannmål. Idag är det ca 4 procent av den totala spannmålsskörden som är råg. Vete dominerar numera helt. Vete ger till skillnad från råg, luftiga bröd och sötebröd. Och glutenet i vetet är en mycket användbar massa som numera tillsätts i väldigt många produkter för att konsistensens skull.

Råg var förr viktigt för Sverige. Rågen är perfekt att odla i vårt norra klimat. Lätt att odla – snabbväxande och kräver inte så mycket näring för att växa bra. Rågbrödet och råggröten var basföda. Vid mitten av 1800-talet åt svenskarna ungefär 60 kilo råg per person och år.

Håll vikten med råg

Råg ger bra mättnadskänsla och innehåller mycket mineraler och vitaminer. När vi äter hel råg gynnar det våra tarmar och balansen i tarmfloran. Forskning från Lunds Tekniska Högskola har visat att råg har ytterligare en spännande egenskap som inte är lika känd. Vi vet att valsat vitt vetemjöl, som bara består av inre kärnan, ger väldigt snabb blodockerhöjning. Vitt rågmjöl, dvs rågmjöl som bara består av den inre rågkärnan ger en mycket långsammare blodsockerhöjning. Och även jämfört med vetemjöl där rågkli är tillsatt, så ger det vita rågmjölet bättre insulin- och sockervärden.

I en anna studie från Lunds Tekniska Högskola fick möss under ett halvår äta fullkornsvete respektive fullkornsråg. Resultaten visar att mössen som åt vete gick upp signifikant mer i vikt jämfört med de rågätande mössen. En förklaring till detta tror man kunna vara att vetet ger ett högre insulinsvar än råg, vilket gör att cellerna i kroppen kan lagra mera fett. Det faktum att råg innehåller mera lösliga fibrer än vete spelar också roll, eftersom dessa troligtvis förhindrar upptag av fett och andra näringsämnen i tarmen.

”Råg i ryggen” – visste du det?

Visste du att uttrycket “råg i ryggen” kommer från en gammal föreställningen om att den som äter rågbröd blir fysisk och moralisk stark? Kul kunskap.

Källor:

  • Vetenskap & Hälsa – populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa. Vetenskap & hälsa är ett samarbete mellan Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Malmö universitet och sjukvårdsförvaltningarna inom Region Skåne.

Related Posts