Det där med saltet….

Igår när min mamma kom förbi stod jag och formade ett par limpor bakade med 100% färskmalet emmervete. Det var kletigt och svårt. Jag ursäktade mig för mamma som stod och tittade på:

”Ja, alltså det är bakat med endast emmavete. Det är svårbakat.”

Inom mig tänkte jag dock att det var konstigt och jag undrade vad jag gjorde för fel (inget jag ville erkänna… ;-)). Det var ett tag sedan jag bakade med 100% emmervete, men jag kunde inte minnas att det var svårt. Idag när jag skar upp en skiva efter jag gräddat det förstod jag – jag hade glömt saltet! Det är fascinerande vilken betydelse saltet har för degen. Utan salt får brödet inte samma elasticitet och degen blir betydligt svårare att hantera. Den blir kletigare och har inte samma spänst. Utöver det smakar det inte gott. Vilken besvikelse. Men å andra sidan fick jag förklaringen.

Jag fick till ett vackert snittat ljus även om surdegsbrödet i sig var allt annat än lyckat….

Den grymma brödkniven (som skär utomordentligt väl även i osaltade bröd ;-)) hittar ni här.

Man ser att brödet är alldeles för kompakt för att vara bakat med endast vete, ÄVEN om det är emmer ;-)